Magyar
EnglishKeresés
Összes találat megjelenítve : 12
Összes találat megjelenítve : 12
Találatok
Elolvastad a könyv címét? Igen? Igen, te is megtanulhatsz svédül! Sokan erre persze azt kérdezik, de miért pont svédül? Hát mert érdekes, nagyon szép dallamos nyelv, mert ezt a nyelvet beszélték többek között Valdemar és Nina Langlet is, mert a svéd emberek kedvesek és természetszeretők és ott mindenütt van még igazi természet. Amint belelapozol, észreveheted, hogy ez a könyv sokban eltér a többi iskolai könyvedtől. Remélem később egyre inkább ez lesz a véleményed. Ne rettenj vissza attól, hogy kezdettől fogva minden svédül (is) található benne. Szeretnénk, ha minél előbb találkoznál az élő nyelvvel. Sok vers, mondóka, dal van benne. Olvashatsz olyan verseket is, melyeket hét-nyolc éves gyerekek írtak, a rajzok egy részét is alsósok készítették. Nosza fel hát, vágj neki, a gyakorlatok ösztönzésére írj verset, történeteket, levelet, no meg újabb és újabb gyakorlatokat, feladatokat - persze mindezt svédül! Meglátod kis tanári segítséggel hamarosan menni fog! (...) Vajon kik azok a gyerekek, akik Magyarországon svédül tanulnak? Ezen oktatási anyag összeállításakor elsősorban a budapesti Valdemar Langlet svéd szakosított tantervű Általános Iskola tanulóira gondoltunk, akik az iskola névadójának, a Svéd Vöröskereszt fődelegátusa emlékének megőrzésére svéd nyelven tanulnak. (Az iskola címe: 1047 Budapest, Langlet V. utca 3-5). Az iskola tanulóinak egyébként semminemű …
Tovább a műhöz
Jó volna tudni, ön vajon miért szándékozik svédül tanulni? Utazni szeretne, barátai, rokonai élnek Svédországban, tartós kiküldetésre készül, szeretné eredetiben megismerni a skandináv kultúrát, érdeklik a nyelvek, vagy esetleg már tud is valamelyest svédül, és nyelvtani tudását kívánja kiegészíteni, vagy csupán kíváncsiságból vette kezébe ezt a könyvet? És természetesen még ezer más okból és célból is akarhat valaki svédül tanulni. Most már Ön is látja, milyen nehéz feladat hárul erre a könyvre, mely, a maga nemében egyke lévén, szeretne minél különbözőbb igényeknek megfelelni. A témákat és a szókincset elég bő körből kellett tehát összeválogatni, hogy mindenki érezhesse, neki is szól ez a könyv. Heti egy tanítási (de jóval több tanulási) alkalmat feltételezve, egy év tananyagát tartalmazza. Az olvasmányok szövegéből mintegy ezeregyszáz szót sajátíthat el, és tovább bővítheti szókincsét a téma szerinti szógyűjtemények, valamint a szemelvények segítségével. Ha a könyv gyakorlatait lelkiismeretesen elvégzi, könnyen elboldogulhat különböző beszédhelyzetekben, s ha a teljes nyelvtani anyagot legalább passzívan elsajátítja, - szótár segítségével - önállóan olvashat, továbbfejlesztheti svéd tudását. Néhány megjegyzés és tanács a könyv használatához: Az olvasmányokat olvassa el hangosan, ismételgesse mondatonként, egyes párbeszédeket …
Tovább a műhöz
Med en synonym, också kallad liktyding eller utbytesord, avses ett ord med samma betydelse som ett annat. Två synonyma ord skall sålunda vara fullt identiska eller helt och hållet liktydiga. Det finns emellertid i språket endast få ord, som i strängaste mening är synonyma. Exakt samma betydelse uppnås i regel endast genom definitioner, såsom kvint = femte tonen i en diatonisk skala. Som egentliga synonymer kan dock nämnas ordparen ibland och stundom, använda och begagna. Orden gosse och pojke, respektive afton och kväll, är ofta inbördes utbytbara men skiljer sig från varandra genom stilvalören; hustru och gemål är synonyma endast i vissa sammanhang. Ordet lekamen motsvarar i ålderdomlig eller biblisk stil »kropp» — de två orden kan alltså i givna fall vara lämpliga utbytesord. Ätt avser i regel adlig eller kunglig släkt, ty innebär, i sakprosa, i officiell och högtidlig stil, detsamma som vardagsordet »för». Som synonymer betraktas ofta betydelsebesläktade eller begreppsbesläktade ord, t.ex. lim och klister, som ju bägge är beteckningar för bindemedel och i dagligt tal i lek-mannamun måhända brukas om varandra, men för fackmannen innebär de skilda ämnen. Likaså talar lekmannen om klocka, medan fackmannen rör sig ined begreppet ur. Slutligen kan man tala om olika arter av ett och samma begrepp: ordet roddbåt kan alltefter omständigheterna bytas ut mot eka, jolle eller lillbåt. Begreppet »synonym» har i föreliggande arbete …
Tovább a műhöz
På svenska!
- 2007
På SVENSKA! är ett läromedel för att uppnå baskunskaper i svenska som främmande språk. Det vänder sig till studerande som snabbt vill få tillräckliga färdigheter för att klara sig i ett vardagligt samtal på elementär nivå. Tillsammans med ljudbanden lämpar sig boken väl för självstudier. PÅ SVENSKA! består av lärobok, studiehäfte, övningsbok, ljudband. Läroboken innehåller korta dialoger och andra texter, bildsidor, ”frassidor”, övningar till texten samt hörförståelseövningar. I lärobokens 16 avsnitt får vi följa några svenskar i deras vardag. Det ges även glimtar från olika delar av Sverige, t.ex. Västkusten, Lappland, Stockholm.Studiehäftet, som finns översatt till olika språk, har fyra avsnitt: uttal som innehåller grunderna för svenskt uttal samt uttalsmarkerade texter, grammatik med förklaringar till de grammatiska moment som behandlas i läroboken, ordlista innehållande alfabetisk ordlista, idiomatiska uttryck och fraslista, facit till övningarna i läroboken. Bandmaterialet består av tre kassetter med inspelning av texterna samt dialoger och fraser i läroboken (lärobokens band), delar av uttalsavsnittet inklusive uttalsmarkerade texter (uttalsband), hörförståelsetexter till övningarna i läroboken (hörförståelseband). Genom korta dialoger och helfrasinlärning på ett aktuellt och användbart språk erbjuder PÅ SVENSKA! en praktisk genväg till kunskaper i svenska språket. Grammatiken vävs in på ett …
Tovább a műhöz
På svenska!
- 2007
Tájékoztatni szeretnénk, hogy a PÅ SVENSKA! nyelvkönyvhöz tartozik gyakorlókönyv, kézikönyv továbbá hanganyag is. A kezdő nyelvkönyvben (På svenska 1) témák szerinti párbeszédek, képek, kifejezésgyűjtemény, a szövegekhez tartozó rövid gyakorlatok illetve hallás utáni szövegértési gyakorlatok találhatók. A kézikönyv, mely számos nyelven megjelent, négy fejezetből áll: Kiejtési útmutató: a svéd kiejtés alapvető szabályait, továbbá néhány kiejtési útmutatással ellátott szöveget tartalmaz. Nyelvtani összefoglaló: a tankönyvben előforduló nyelvtani jelenségeket magyarázza. Svéd-magyar szójegyzék: a tankönyvben előforduló szavakat és állandó szókapcsolatokat, továbbá egy külön, témák szerinti kifejezés-gyűjteményt tartalmaz. Megoldások: megadja a nyelvkönyvben szereplő feladatok helyes megoldását. A hanganyag négy kazettából/CD-lemezből áll: a tankönyv olvasmányai, párbeszédei és kifejezései (Lärobok, 2 kazetta/CD) - részletek a kiejtési útmutatóból, példák, továbbá a kiejtési útmutatóval ellátott szövegek (Uttal) - a tankönyvben megtalálható hallás utáni szövegértési gyakorlatok hanganyaga (Hörförståelse). Hogyan dolgozzunk a tankönyv leckéivel? 1. Először ismerkedjen meg a lecke szókincsével, tanulmányozza az olvasmányt, a szövegeket illetve a képeket (ha van). Ha önállóan tanul, keresse ki a szavak jelentését a szószedetben. 2. Hallgassa meg …
Tovább a műhöz
Nyelvtan és költészet első pillantásra távol esik egymástól, e kettő mégis elválaszthatatlan. Mérvéi Ferenc új nyelvkönyvének megjelenésekor egy Kosztolányi-idézet jutott eszembe: Az én koromban beszéltek a falban a drótok, a lelkek. Az én koromban vad, bábeli nyelvzavarok feleseltek. A vers megjelenése óta eltelt ugyan két nemzedék, de azóta sem kisebb annak a szüksége, hogy az emberek közelebb kerüljenek egymáshoz, beszélni tudjanak egymással. Az emberi beszéd szolgálata egy nagy, európai humanista hagyomány része, az elszigetelődés, a a magáramaradás ellenszere. Ki tudná ezt jobban, mint a menekült? Amikor én 1956-ban Svédországba kerültem, így neveztek bennünket, egyenesen, kendőzetlenül. Ma bevándorlónak tisztelik az új jövevényt, mintha ez változtatna nehézségein. Ami lényegesen változtathat, az a Mervel Ferenc-féle tevékenység, mely a ködösítő bürokrata zsargon és a materiális anyagi segítség mellett és fölött azzal tesz szolgálatot, hogy a jövevényt bejuttatja egy addig zárt emberi és kulturális közösségbe: otthont ad neki. Mervel Ferenc nyelvtana emberi szolgálattétel, mely ugyanakkor magán viseli a kompetens szakember munkájának minden ismertetőjelét. Bibliográfiája a garancia rá, hogy a modem nyelvtudomány leglényegesebb alapműveinek eredményeire támaszkodott, de ezek néha túlságosan elvont tételeit a mindennapi életből vett konkrét példákkal eleveníti …
Tovább a műhöz
År 1924 fick jag av Svenska Akademien uppdrag att »till skolornas och allmänhetens tjänst utarbeta en handledning i svenska språkets vård». Detta arbete borde nu för länge sedan ha varit slutfört, och jag måste därför börja med att ursäkta mig. Det långa dröjsmålet beror i viss mån på att min tid tagits i anspråk av andra arbeten, som jag av olika skäl icke kunnat skjuta åt sidan, men först och främst på att uppdraget visat sig vida mer krävande än jag först trodde. »Wercket är intet så gint att gå uppå», säger Jesper Svedberg i sin »Schibboleth». Det är många tvistiga frågor, som det gällt att bilda sig en mening om. Ofta har jag måst lämna en fråga öppen och samla nya språkprov för att kunna komma till klarhet om rådande språkbruk. Regler, byggda på hundratals exempel, ha visat sig innebära alltför mycket av tillfälligt och osäkert. Därtill kommer, att min syn på språkvården och därmed på frågeställningen i det hela under arbetets gång förskjutits. Många språkfel, som bruka beivras med stor kraft och hetta, te sig vid bredare och djupare undersökningar som jämförelsevis obetydliga skönhetsfläckar, medan andra fel, i varje särskilt fall ofarliga nog, visa sig kräva långt allvarligare uppmärksamhet såsom yttringar av utvecklingstendenser med stor räckvidd. Den »handledning», som nu äntligen här föreligger i tryck, kunde med ett gammaldags klingande namn kallas en språkspegel. Den är en …
Tovább a műhöz
Didaktik för undervisning i främmande språk har intresserat mig alltsedan min doktorandtid vid Pedagogiska Institutionen, Eötvös Lordnd-universitetet (ELTE) i Budapest. Under min tid vid Institutionen för Skandinaviska språk och litteratur vid samma universitet och sedan vid Umeå universitet har jag bearbetat prosodins roll i svenska språket främst för ungrare med hjälp av ett gästforskarstipendium från Svenska Institutet. Nu utges resultatet tack vare samarbete mellan Institutionen försvenska och samhällsvetenskapliga ämnen (Sv/Shv) vid Umeå universitet och Institutionen för Skandinaviska språk och litteraturer vid ELTE. Här vill jag speciellt tacka eldsjälarna Lennart Spolander, studierektor vid Institutionen för Sv/Shv i Umeå och docent Péter Mädl, prefekt vid ELTE Skandinavistik. Och så vill jag framföra ett innerligt tack till Institutionen för konstvetenskap vid Umeå universitet för den grafiska utformningen. Jag är tacksam för alla goda rådjagfickav fil.dr. EvaAniansson (språkhandläggare vid Svenska Akademin) som även var villig att medverka vid inspelningen tillsammans med radioprofilen Kaj Karlholm (2002). Till Eva Strangert, professor ifonetik, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, villjagframföra ett varmt tack för värdefulla kommentarer. (...) Chansen rill bra uttal borde alla få som läser svenska. Eleverna ska inte lära sig ett nytt ord utan att också få lära sig var …
Tovább a műhöz
Swedish
- McClean, R. J.
- 1975
The English-speaker will not find it difficult to acquire a working knowlodgo of Swedish. The grammar anil vocabulary are easily grasped, English and Swedish having dovolopod along similar lines. This book offers a comprehensive and practical course in modern Swedish for those studying privately, at evening class or at university. Pronunciation, grammar and syntax are fully explained, and a basic vocabulary is introduced. Each chapter contains exorcises, a key to which is given at the back of the book, and the text also includes a two-way vocabulary and an alphabetical list of contents. (...) The present volume has been written primarily for those who wish to acquire a knowledge of Swedish by private study. This has made it necessary to be rather more explicit on minor points than would otherwise have been the case, and to devote special attention to pronunciation. In Part I every endeavour has been made to describe the sounds of Swedish as clearly and simply as possible. It should bo carefully studied before any of Part II is attempted, and constantly revised, so that when the student hears Swedish spoken, he may know what to listen for and how to correct his own pronunciation. Since Swedish is a tone language, students will do well to avail themselves of every opportunity to hear it spoken. Students living in or near the large ports will almost certainly be able to get in touch with Swedish seamen, either through the local Swedish Seamen’s Church or the nearest Swedish …
Tovább a műhöz
I språkundervisning läggs det i allmänhet mycket stor vikt på grammatik och ordförråd, men uttal och betoning kommer oftast i bakgrunden. Men även för svenska pråket har i själva verket uttalet, betoningen och intonationen en mycket stor betydelse. Fel uttal vållar stora problem och inte ofta blir missförstånden så stora att talaren inte blir förstådd. Säger t.ex. någon "jag har en barn" istället för "jag har ett barn", blir man förstådd även om man har begått ett grammatiskt fel. Men det kan vara en viss skillnad på om man äter glass eller glass utom då man är fakir. Därför är det mycket viktigt att redan från första början, parallellt med den övriga språkundervisningen ha uttals- och beto-ningsövningar. Vårt material vill ge hjälp svensklärarna som undervisar ungrare att skjuta in uttalsövningar på alla nivåer, gärna just när de upptäoker något fel hos studenterna. övningarna är uppdelade på tre nivåer, markerade med ÅAA /nybörjare/, BBB /studenter med vissa svenska kunskaper/ samt CCC /avancerade/. Med själva realiseringen av svenska ljud har ungrare mindre problem. Bland vokalerna vållar framförallt [ä:] och [y:] problem, samt skillnaden mellan vokalerna [a:] och [o:] . Det finns dessutom tre konsonanter Bom är svåra att uttala rättt sj-, tj- och ng—ljudet, samt supradentalerna rd, rt, rn, rs, rl. För att öva dessa ljud har införts extra många övningar på dessa moment. I samband med sj- och tj-ljudet …
Tovább a műhöz
Vissa substantiv får i obestämd form artikeln en, i bestämd form slutartikeln -en, -n; andra får i obestämd form artikeln ett, i bestämd form slutartikeln -et, -t. Vi kan kalla de förra för //-ord eller icke-ncutra (icke neutrala), de senare för /-ord eller neutra (neutrala). Fördelningen är rent formell och i huvudsak fornärvd. Den måste inläras och kan icke förståndsmässigt (rationellt) förklaras eller motiveras: stol är n-ord men bord är t-ord, bok n-ord men brev t-ord, byggnad, stuga n-ord men hus t-ord, sky n-ord men moln t-ord, snö, is n-ord men regn, hagel, vatten t-ord, båt n-ord men skepp t-ord, skog n-ord men berg, fäll t-ord, sand n-ord men grus t-ord, hud n-ord men skinn t-ord osv. Dock kan man vid en fingranskning — allra helst vid historisk belysning — spåra vissa grunder till fördelningen, men aldrig ge en uttömmande förklaring. Ändå hör denna fördelning av substantiven i två genus-grupper till det allra fastaste i språklivet. Den inläres redan i barndomen. Med varje nytt ord följer sedan ovillkorligen dess genus. Att ta fel på genus hör till det fulaste, det mest orimliga man kan göra sig skyldig till i sitt tal. Osäkerhet röjer genast främlingen, utlänningen. Sådant fäster man sig genast vid. Det är mycket få ord som i svenskan har växlande genus (se § 2:5). Eftersom den rent formella (morfologiska) grupperingen av substantiven i n-ord och t-ord i första rummet yttrar sig i artiklarnas olika former (en och …
Tovább a műhöz