Deskriptiv svensk grammatik

Szerkesztők: Holm, Britta; Nylund Lindgren, Elizabeth
Cím: Deskriptiv svensk grammatik
Megjelenési adatok: Skriptor, Stockholm, 1977. | ISBN: 90-7282-002-0

coverimage Allt färre av våra utländska studenter har under senare år kunnat använda någon grammatik för engelsktalande, tysktalande, etc., eftersom de oftast har haft andra modersmål samt otillräckliga kunskaper i engelska, tyska, etc. Vi — svensklärarna vid IES, Stockholms universitet — har i stället gjort scheman över vissa grammatiska mönster och satt in dessa i våra öv-ningspärmar (Enspråkiga övningar del 1 och del 2). Då vi fann att studenterna uppskattade dessa översikter, har vi nu försökt att sammanställa en enkel svensk grammatik som bygger på scheman med kommentarer, vilka beskriver och förklarar de grammatiska reglerna. Grammatiken är i första hand avsedd för utlänningar, men den kan också användas av svenskar, som önskar en kortfattad översikt över grammatiska mönster i svenskan. Grammatiken är inte indelad i formlära och syntax utan är uppställd pä samma sätt som våra övningsböcker, d. v. s. indelad i Substantiv, Adjektiv. Ordföljd Meningsbyggnad, etc. Inom avdelningen Substantiv tar vi upp ren formlära (t. ex. substantivets pluralformer) och syntax (t. ex. användningen av bestämd och obestämd form). Avdelningen Diverse innehåller regler som inte går att hänföra till någon speciell ordklass eller syntaktisk företeelse, t. ex. användningen av sedan och efter, stavningen av m- och n-ljuden. Hit har också förts en regel om transitiva och intransitiva verb, vilken egentligen borde ha placerats under avdelningen Verb. Anledningen till denna placering är att regeln kom till under tryckningen, och vi föredrog att föra in den som sista paragraf under avdelningen Diverse i stället för att sätta in den i ett särskilt supplement. Följande lärare står som författare till denna grammatik: Fil. mag. Britta Holm har dessutom varit behjälplig vid redigeringen av grammatiken. Denna grammatik gör inte anspråk på att vara fullständig utan är endast ett första försök till en deskriptiv svensk grammatik för utlänningar. (...) "Kortfattad deskriptiv grammatik i svenska" har i sina första bägge upplagor — som skiljer sig åt enbart genom den yttre utformningen — använts både inom undervisningen i svenska för utlänningar och inom den svenska vuxenundervisningen. På begäran har den nu kraftigt omarbetats och utökats. Därför har också titeln ändrats till "Deskriptiv svensk grammatik". Följande lärare har medverkat vid utarbetandet av grammatiken: Lars Alarik Gertie Englund Gunilla Gentzel Barbro Hellermark Britta Holm Monika Holm Göran Inghult Gunilla Jansson Rolf Marschall Elizabeth Nylund-Brodda Marja Palmer Nils-Owe Pettersson Kerstin Thorsell Margareta Trevisani Böjningsscheman och elementära regler är inramade. Språket i regler och förklaringar har avsiktligt förenklats och gjorts lättfattligt. Så har t. ex. passivkonstruktioner undvikits i största möjliga utsträckning. I exemplen har vi eftersträvat ett så idiomatiskt och naturligt språk som möjligt. Vi har ansett det väsentligt att koncentrera uppmärksamheten på gram-matiska svårigheter. Ibland kan det tyckas att vi behandlat vissa detaljer väl ingående. Det är då detaljer som enligt erfarenheter erbjudit svårigheter för såväl lärare som elever.
Kategóriák: Nyelvtudomány
Tárgyszavak: Nyelv, Nyelvtan, Svéd, Svensk
Formátum: OCR szöveg
Típus: könyv

Védett tartalom, csak terminálról érhető el.

Tartalomjegyzék

Címlap
Copyright/impresszum
Innehall
5-14
Förord till Kortfattad deskriptiv grammatik
15
Förord till Deskriptiv svensk grammatik
16
Substantiv
17-34
   §101 Inledning
17-18
      A. Genus
17
      B. Singularis och pluralis
17
      C. Artiklar
17-18
      D. Kasus
18
   Pluralis
18-24
      §102. PluralisÄndelser
18-19
      §103 Oregelbunden pluralbildning
20-21
      §104 Schematisk översikt över Deklinationstillhörighet
22-24
   Artiklar
24-34
      §105 ObestÄmd artikel
24-25
      §106 BestÄmd artikel
25-26
         a. BestÄmd slutartikel singularis
25
         b. BestÄmd slutartikel pluralis
25-26
      §107 Schema över obestÄmd och bestÄmd form av substantiv, singularis och pluralis
26
      §108. AnvÄnding av artiklar
27-28
         I. Artikellöst
27
         II. Artikel
27-28
      §109 Artikellösa substantiv
28-30
         Artikel saknas
28-30
      §110 AnvÄndingen av obestÄmd artikel
30
      §111 AnvÄndingen av bestÄmd artikel
31
      §112 AnvÄndingen av bestÄmd form av adjektiv utan fristaende artikel
31-32
      §113 Bortfall av e i vissa substantiv
32-33
         Det gÄller inte
33
      §114 Genitiv
33-34
Adjektiv
35-47
   §201 Definition
35
   §202 Attributiv stÄllning
35
   §203 Predikativ stÄlling
35-36
   §204 Schema over Adjektivet och dess Böjningsmönster
36-37
   §205 Adjektiv med Oregelbunden böjning
37-39
   §206 Böjningen av liten och gammal
40
   §207 Oböjliga adjektiv
40
   §208 Substantiverade adjektiv
41
   §209 Adjektiv i BestÄmd form singularis vid maskulina substantiv
41
   Adjektives komparation
41-47
      §210 Komparationsmönster
41-43
         Grupp I
42
         Grupp II
42
         Grupp III
42-43
         Grupp IV
43
         Grupp V
43
      §211 Bortfall av e vid komparation
44
      §212 Komparativ - obestÄmd och bestÄmd form
44
      §213 Superlativ - obestÄmd och bestÄmd form
44-45
      §214 Komparation av adjektiv som betecknar plats eller ordning
45
      §215 Absolut komparativ och superlativ
46
      §216 Bjöning av adjektiv + substantiv (efter vissa ord)
47
RÄkneord
48-54
   §301 Förteckning
48
      Grundtal
49-50
         §302 Beskrivning
49
         §303 RÄkneord avÄnda som substantiv och adjektiv
49
         §304 Substantiv sammansatta av rÄkneord +-tal
50
         §305 AnmÄrknigar
50
      Ordningstal
51
         §306 Beskrivning
51
         §307 Bildning, Ändelser och artiklar
51-52
         §308 AnvÄndingen av ordningstal
52
      Övrigt
53-54
         §309 AnvÄdingen av Siffor resp. BokstÄver i skriftspraket
53-54
Pronomina
55-83
   §401 Beskrivning
55
   Personliga pronomina
55-59
      §402 Beskrivning
55-56
      §403 Schema över Personliga Pronomina
56-57
      §404 AnvÄndingen av den och det
57-59
   Possessiva pronomina
60-65
      §405 Definition
60
      §406 Schema över Personliga och Possessiva Pronomina
61-62
      §407 De Possessiva Pronomina
62
      §408 AnvÄdingen av
63-65
   Relativa Pronomina
66-68
      §409 Definition
66
      §410 Som
66
      §411 Vars, Vilkas
66
      §412 Vilken, Vilket, Vilka
67
      §413 Vad
68
   Demonstrativa pronomina
68-72
      §414 Definition
68
      §415 Den hÄr, den dÄr, etc.
68
      §416 Den, Det, De
69
      §417 Denna, Detta, Dessa
69-70
      §419 Samma
70
      §420 Densamma, etc.
71
      §421 Dylik, etc.
71
      §422 Determinativa Pronomina
71-72
   Interrogativa Pronomina
72-74
      §423 Definition och Förteckning
72
      §424 I Huvudsats
72-73
      §425 I Bisats
73-74
   Indefinita pronomina
75-82
      §427 Definition
75
      §428 Nagon, nagot, nagra, nagonting
75
      §429 Ingen, inget, inga, ingenting
76-77
      §430 Man (ens, en, sin, sitt, sina)
77-78
      §431 All, allt, alla, allting
79-80
      §432 Var, vart, varje, varenda, var och en, etc.
80
      §433 Var och en, vart och ett
81
      §434 Varannan, etc.
81
      §435 Annan, annat, andra
82
      §436 Vem som helst, vad som helst
82
   Reflexiva pronomina
83
      §437 Definition och Förteckning
83
Verb
84-119
   §501 Definition
84
   §502 Verbets Tema
84
   §503 Infinitiv
84
   §504 AnvÄdingen av Infinitiv
84-86
      I. Verbal anvÄnding
84-85
      II. Infinitiven kan vara objekt
85-86
   §505 Verbets Stam
86
   Verbets olika Tidsformer, Tempus
86-87
      §506 Enkelt resp. Sammansatt Tempus
86
      §507 Presens
87
      §508 Preteritum (Imperfektum)
87
   Perfektum och pluskvamperfektum
88-90
      §511 Pluskvamperfektum
88-89
      §512 Futurum
89
      §513 Tempusharmoni
90
   Konjugationer
90
      §514 Inledning
90
   Svaga Verb
91-93
      §515 Första konjugationen
91
      §516 Andra konjugationen
91-93
      §517 Tredje konjugationen
93
   Starka Verb
93-102
      §518 FjÄrde konjugationen
93-94
      §519 Böjning av Oregelbundna Verb
94
      §520 Schematisk översikt över Verbböjningen
95
      §521 Schema över vanliga VokalvÄxingar inom den 4:e Konjugationen
96
      §522 Alfabetisk lista över Svara Verb
97-100
      §523 Verbets pluralformer
101
      §524 Imperativ
101-102
      §525 Konjunktiv
102
   Persens Particip och Perfekt Particip
102-106
      §526 Definition
102
      §527 Persens Particip
102-103
      §528 AnvÄndingen av Persens Particip
103
      §529 Perfekt Particip
104-105
      §530 Perfekt Particip och Supinum
106
      §531 Samordning av Tva Verbformer
106
   Passivum
107-110
      §532 s-Passivum
107
      §533 Nagot om AnvÄndingen av Passivum
107-108
      §534 Passivum med former av bli eller vara + Perfekt Particip
108
      §535 Verbens s-Former
108-109
      §536 Reflexiva verb
109-110
   Fast och Löst Sammansatta Verb
110-112
      §537 Definition
110
      §538 Fast eller Lös SammansÄttning
111
      §539 Olika Betydelse vid Fast och Lös SammansÄttning
111
      §540 Översikt över placeringen av "Vandrande" Adverb vid Löst Sammansatta Verb
111-112
      §541 Adjektivets Placering vid uttrycket se ut
112
   Transitiva och Intransitiva Verb
113
      §542 Definition
113
      §543 Nagra Transitiva och Intransitiva Verb (en jÄmförelse)
113
   Modala HjÄlpverb
114-119
      §544 Definition
114
      §545 Förteckning över Modala HjÄlpverb
114
      §546 Översikt över de Modala HjÄlpverb och deras Olika Betydelser
114-117
      §547 Verb som konstrueras som Modala HjÄlpverb
117-119
Adverb
120-132
   §601 Definition
120
   §602 Indelning av Adverben enligt Betydelse
120-121
   Indelning av Adverben enligt Funktion
121-125
      §603 Pronominella adverb
121-122
      §604 Satsadverb
123
      §605 Indelning av de konjuktionella adverben i grupper enligt betydelsen
124
      §606 FörstÄrkande adverb
125
   Olika sÄtt att Bilda Adverb
125-130
      §607 Adverb bildade av Adjektiv
125-126
      §608 Nagra vanliga adverb som Inte, Är bildade av adjektiv
126-128
      §609 Schematisk översikt över nagra Relativa, Interrogativa och Demonstrativa adverb
128
      §610 Adverb bildade med Suffixen - ledes, - lunda, - t+vis, - stans och
129
      §611 Adverbets Komparation
129-130
   Övrigt
130-132
      §612 Adverb som betecknar Befintlighet resp. Rörelse
130-131
      §613 AnvÄndningen av adverben var - vart resp. dÄr - dit
132
Prepositioner
133-160
   §701 Definition
133
   Alfabetisk Förteckning över vanliga Ekla och Sammansatta Prepositioner och deras AnvÄndning
133-144
      §702 av
133-134
      §703 Bakom
134
      §704 Bland
134
      §705 Enligt
134
      §706 efter
134
      §707 Framför
134
      §708 fran
135
      §709 För
135
      §710 Före
135
      §711 Genom
136
      §712 Hos (
136
      §713 i
136
      §714 Inom
136
      §715 LÄngs
136
      §716 Med
137
      §717 Mellan
137
      §718 Mot
137
      §719 Om
138
      §720 Omkring
138
      §721 Pa
138-139
      §722 Till
139-140
      §723 Under
140
      §724 Utan
141
      §725 Utom
141
      §726 Vid
141
      §727 At
141
      §728 Över
142
      §729 SammanstÄllda Prepositioner
142-143
         Grupp a
142
         Grupp b
143
      §730 Prepositioner bildade av Verb, Adjektiv eller Substantiv
143-144
   Tidsprepositioner
144-150
      §731 Definition
144
      §732 TidslÄngd
144-145
      §733 Tidpunkt
145
      §734 Schema över Tidsuttryck
146-148
      §735 Periodicitet
148-149
      §739 Rumsprepositioner
149-150
   Övrigt
150-152
      §737 Adverb + Prepositioner
150
      §738 Preposition + Infinitiv och Preposition + Bisats
150-151
      §739 Prepositioner som uttrycker Genitivförhallande
151
      §740 Olika fall da Prepositionen star Skild fran Sitt Huvudord
151-151
      §741 Preposition + rest av gammal Kasusjböjning
152
   Konjunktioner
153-154
      §801 Definition
153
      §802 Olika slag av konjunktioner
153-154
   Samordnande Konjunktioner
154-156
      §803 Inledning
154
      §804 Och
154
      §805 Samt
154
      §806 eller
155
      §807 Men och utan
155
      §808 För och ty
155
      §809 Bade och, antingen eller, varken eller
155-156
   Underordnande konjunktioner
156-160
      §810 Inledning
156
      §811 Att
156-157
      §812 NÄr
157
      §813 Da
157
      §814 Sedan
157
      §815 Inte förrÄn
157
      §816 Innan
158
      §817 DÄrför att
158
      §818 Da
158
      §819 Om
158-159
      §820 FastÄn
159
      §821 För att
159
      §823 Än och som
159-160
      §824 Ju desto (ju)
160
      §825 Om
160
Ordföljd
161-178
   §901 Inledning
161
   Ordföljden i Huvudsats
161-164
      §902 Regler för Ordföljden i Huvudsats
161-163
      §903 Schematisk översikt över Ordföljden i Huvudsats
163-164
   Ordföljden i Bisats
164-166
      §904 Regler för Ordföljden i Bisats
164-166
   Adverbs Plats
167-172
      §906 "Vandrande" adverb
167
      §907 Förteckning över "Vandrande" adverb
167-168
      §908 AnmÄrkningar om de "vandrande" adverben
168-170
      §909 Placeringen av BestÄmda Tidsadverb och en del Rumsadverb
171
      §910 Synonymer bland de "vandrande" adverben
171
      §911 Schematisk översikt över de "Vandrande" adverbens placering i huvudsats och bisats
172
   Översikt över den inbördes placeringen av objekt och adverbial
173-178
      §912 Inledning
173
      §913 Huvudsats med rak ordföljd
173-174
      §914 Huvudsats med omvÄnd ordföljd
174-176
      §915 Bisats
177-178
   Övrigt
178
      §916 Palceringen av obetonat pronomen som objekt
178
Meningsbyggnad
179-188
   §1001 Inledning
179
   §1002 Huvudsatser
179-180
   Bisatser
180-188
      §1003 Inledning
180
      §1004 Inledning av bisatserna efter deras funktion i den överordnade satsen
180-181
      §1005 Konjuktionsbisatser (se konjuktioner §§802, 810-825)
181-182
      §1006 Indirekte fragensatser
182
      §1007 Relativa bisatser
183
      §1008 Översikt över nagra vanliga Bisatsinledande ord
183
      §1009 Nagra vanliga meningstyper
184-188
Diverse
189-201
   §1101 AnvÄdningen av före och innan
189
   §1102 AnvÄdningen av under och medan
189-190
   §1103 AnvÄdningen av efter och sedan
190-191
   §1104 Olika betydelser av da
191
   §1105 AnvÄdningen av tidsadverben sedan och da
191-192
   §1106 AnvÄdningen av trots och trots att
192-
   §1107 AnvÄdningen av dÄrför och dÄrför att
192
   §1108 AnvÄdningen av tro, tycka och tÄnka
193-194
   §1109 Emfatisk omskrivning
194-196
      Scema över anvÄndingen av emfatisk omskrivning
195
   §1110 AnvÄndingen av som och att
197
   §1111 AnvÄndingen av mycket i jakande och nekande satser
197-198
   §1112 AnvÄndingen av att och för att framför en infinitiv
198
   §1113 Schema över anvÄndingen av de och dem
198-199
   §1114 Stavningen av m-och n-ljuden
199-200
   §1115 Avstavning
200
   §1116 AnvÄndingen av stor resp. liten begynnelsbokstav
201
Uttal
202-210
   Uttal - Stavning
202-205
      U1 Vokaler
202
      U2 Konsonanter
203-205
   Betoning
205-210
      U3 AllmÄnna register
205
      U4 Substantiv
206-208
      U5 Verb
208-209
      U6 Adjektiv
209
      U7 Nagot om accent och betoning i SammansÄttingar och avledningar
209-210
Litteratur
211