Ord för ord

Med en synonym, också kallad liktyding eller utbytesord, avses ett ord med samma betydelse som ett annat. Två synonyma ord skall sålunda vara fullt identiska eller helt och hållet liktydiga. Det finns emellertid i språket endast få ord, som i strängaste mening är synonyma. Exakt samma betydelse uppnås i regel endast genom definitioner, såsom kvint = femte tonen i en diatonisk skala. Som egentliga synonymer kan dock nämnas ordparen ibland och stundom, använda och begagna. Orden gosse och pojke, respektive afton och kväll, är ofta inbördes utbytbara men skiljer sig från varandra genom stilvalören; hustru och gemål är synonyma endast i vissa sammanhang. Ordet lekamen motsvarar i ålderdomlig eller biblisk stil »kropp» — de två orden kan alltså i givna fall vara lämpliga utbytesord. Ätt avser i regel adlig eller kunglig släkt, ty innebär, i sakprosa, i officiell och högtidlig stil, detsamma som vardagsordet »för». Som synonymer betraktas ofta betydelsebesläktade eller begreppsbesläktade ord, t.ex. lim och klister, som ju bägge är beteckningar för bindemedel och i dagligt tal i lek-mannamun måhända brukas om varandra, men för fackmannen innebär de skilda ämnen. Likaså talar lekmannen om klocka, medan fackmannen rör sig ined begreppet ur. Slutligen kan man tala om olika arter av ett och samma begrepp: ordet roddbåt kan alltefter omständigheterna bytas ut mot eka, jolle eller lillbåt. Begreppet »synonym» har i föreliggande arbete använts i vidaste betydelse, då avsikten liar varit att ge den som begagnar boken möjlighet att i en given situation välja och finna det bästa uttrycket för sin tanke. Här har i regel såväl uppslagsord som utbytesord tagits ä den gängse, icke fackbetonade betydelsen (såvida ordet icke särskilt anges såsom fackord). Sålunda har anledning och skäl, som logiskt sett icke har samma betydelse, betraktats som synonymer; likaså ges utbytesord till det allmänna begreppet »löpa» i artikeln springa utan särskilt hänsynstagande till idrottsterininologi. Lika litet har någon art- eller gradskillnad gjorts beträffande ord som galen, vansinnig och sinnessjuk, vilka som uppslagsord har försetts med för lekmannen användbara utbytesord: fackmannen-läkaren känner mycket väl till distinktionerna och söker icke efter utbytesord för rent medicinska termer i ett arbete av föreliggande art. I artikeln spår upptas i en avdelning de tekniska termerna skår(a) (i skruvhuvud), räffla, ränna, not, nåt osv. Den som ämnar begagna något av utbytesorden, exempelvis vid översättning, förutsätts känna till specialbetydelsen — eljest bör denna kontrolleras i allmänna uppslagsböcker och i fackböcker. ord för ord omfattar cirka 31 000 uppslagsord (= artiklar) och hundratusentals synonymer och fraser. Planen för ord för ord uppgjordes av lektorn i svenska språket vid Lunds universitet, professor Johan Palmér (död 1956), som också svarade för den språkvetenskapliga granskningen. Som huvudredaktör har fungerat fil. mag. Herbert FriedlXnder, redaktionssekreterare har varit Gert Bergman. Efter Johan Palmers frånfälle har manuskriptet, som då var i det närmaste färdigställt, genomgåtts av f. d. undervisningsrådet, fil. dr Nils Hänninger.