Så låter det på svenska

Didaktik för undervisning i främmande språk har intresserat mig alltsedan min doktorandtid vid Pedagogiska Institutionen, Eötvös Lordnd-universitetet (ELTE) i Budapest. Under min tid vid Institutionen för Skandinaviska språk och litteratur vid samma universitet och sedan vid Umeå universitet har jag bearbetat prosodins roll i svenska språket främst för ungrare med hjälp av ett gästforskarstipendium från Svenska Institutet. Nu utges resultatet tack vare samarbete mellan Institutionen försvenska och samhällsvetenskapliga ämnen (Sv/Shv) vid Umeå universitet och Institutionen för Skandinaviska språk och litteraturer vid ELTE. Här vill jag speciellt tacka eldsjälarna Lennart Spolander, studierektor vid Institutionen för Sv/Shv i Umeå och docent Péter Mädl, prefekt vid ELTE Skandinavistik. Och så vill jag framföra ett innerligt tack till Institutionen för konstvetenskap vid Umeå universitet för den grafiska utformningen. Jag är tacksam för alla goda rådjagfickav fil.dr. EvaAniansson (språkhandläggare vid Svenska Akademin) som även var villig att medverka vid inspelningen tillsammans med radioprofilen Kaj Karlholm (2002). Till Eva Strangert, professor ifonetik, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, villjagframföra ett varmt tack för värdefulla kommentarer. (...) Chansen rill bra uttal borde alla få som läser svenska. Eleverna ska inte lära sig ett nytt ord utan att också få lära sig var betoningen ligger och inte en ny fras utan att de kan säga det med rätt prosodi. För mig tog det mer än tio år att inse hur viktig uttalsundervisningen är och att omsätta mina teoretiska kunskaper i min dagliga undervisning. Prosodin har alltså tidigare varit ett försummat område i uttalsundervisningen. Men vad är då prosodi? Om man vill svara kortfattat, kan man säga: talets rytm och melodi. Om man vill vara litet mer utförlig så kan man tillägga att rytm i sig innefattar det som hör till betoning och tidsförhållanden i talet. Ett annat namn för melodi är intonation. Man kan också beskriva prosodi som det som inte är de enskilda ljuden i talet. Prosodin är så att säga överlagrad ljuden och förekommer parallellt med dem. Fram till 8o-talet ansåg de flesta lärare att rätt uttal av fonemen var den viktigaste delen i uttalsundervisningen. F.frer »en spännande och händelserik tid, då bl. a. Robert Bannert och Olle Kjellin banade väg för lärare i svenska som främmande språk« ligger nu tonvikten på prosodiundervisningen. Det är med stor glädje och tillfredställelse som vi i Sverige har kunnat uppleva ett tilltagande fonetiskt och pedagogiskt intresse i svenskt uttal, i synnerhet dess prosodi.«! Denna bok vill också bidra till detta genom en stark betoning av prosodins roll. Den tar upp svenskans ljudstruktur i stort, men ger stort utrymme åt prosodiska företeelser. Den kompletteras med ett speciellt avsnitt som man kan använda utan att man har fördjupat sig i övriga delar av boken. Det är en exempelsamling (kapitel vii) som innehåller korta förklaringar till de prosodiska företeelserna. Man får exempel, inlästa av Kaj Karlholm (1922-2002), som var ett välkänt namn för lyssnarna till Sveriges Radio och man kan öva prosodin med hjälp av den medföljande skivan.